Oftast sover våra barn i sina egna sängar. De somnar i vår, och sedan bär vi in dem innan vi själva går och lägger oss. Sedan brukar lillasyster sova hela natten i sin säng, medan storebror oftast kommer tassandes fram på småtimmarna.
Ibland gör vi avsteg från denna rutin. Förra natten var en sådan natt. Maken skulle stiga upp vid fyra på morgonen, och tyckte att han lika gärna kunde sova i soffan för att minimera risken att väcka mig när han skulle upp. Alltså fick storebror ligga kvar hos mig. Att det alltid blir storebror som får stanna i föräldrasängen har flera orsaker. Dels den självklara - att det ju ändå är han som kommer tillbaka igen. Men också att lillasyster ännu är i den ålder då hon gör sitt bästa att imitera en helikopterpropeller i full fart medan hon sover. Ingen som delar säng med henne har minsta chans att sova, om man nu inte gillar att bli sparkad i huvudet som vaggvisa, förstås. Storebror har vuxit ur denna fas. Någorlunda. Han ligger alltså skapligt still, även om det givetvis händer att man vaknar med ett underben över halsen eller en stortå i näsan även med honom i sängen.
Jag älskar när jag har storebror sovandes hos mig, och jag längtar tills även lillasyster går att ha i möblerade rum, eller åtminstone i en bäddad säng. Får man väcka sina barn när de sovit en stund, bara för att man saknar dem?
Dagens tack: 1) Att jag hittade färsk torskfilé billigt när jag handlade idag - imorgon blir det panerad torsk och remouladsås. Eller möjligen kokt torsk med äggsås. 2) Att de sår katten kom hem med för någon vecka sedan (slagskämpen - fast han är kastrerad och allt!) verkar läka fint utan veterinärbesök. 3) Att storebror har tid till astmasköterskan imorgon. I brist på doktor är man tacksam för sköterska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar