Ibland blir jag så plågsamt medveten om att storebror är av manligt kön. Vissa saker förstår han bara inte. Kan inte förstå. Det måste vara genetiskt. Min handväska, den jag använder mest, har börjat sjunga på sista versen. Den har tjänat mig väl under flera år, och har utstått tämligen omild behandling, så den förtjänar sin pension. Alltså dags att se sig om efter en ny. Den närbelägna stadens sortiment var antingen för dyrt eller för fult. Jag börjar leta hos min trogna hovleverantör av det mesta: Tradera. Storebror kommer in. Frågar vad jag gör. När jag talar om att jag behöver en ny handväska, formligen studsar han till. Vänder sig mot extragarderoben. Sveper ut med handen mot den hylla där extraväskor förvaras. -Du behöver väl ingen väska, mamma! Du har ju redan tusen väskor!
Ibland tror jag de är förlorade för oss redan i moderlivet. Det sitter i generna....
Hej, väldigt trevligt att läsa din blogg som vanligt!
SvaraRaderaVisst sitter det i generna, och det försvinner garanterat inte om det inte gäller köp av nya golfklubbor eller andra för mig ovidkommande saker....
Petra
Hoppas att du hittar en ny väska föresten. Jag fick en som jag velat ha i säkert 7-8 år när jag fyllde år. En Marimekko, är supernöjd!
SvaraRaderaPetra
Jag tittar faktiskt på en marimekko på tradera. Men har den tillräckligt långt axelband? Jag måste bära sådär fult tantigt tvärs över, annars får jag så ont. Går det?
SvaraRaderaPetra, är du ledig idag? Jag har en inpackning i håret, måste duscha nu, och sedan äta frukost innan jag svimmar. Ska vi ringas sen?
SvaraRaderahahaha nej dom förstår verkligen inte...helt hopplöst!!
SvaraRadera