Lugn helg

Idag lördag har jag:
Burit in ved, dammsugit hela huset, våttorkat hela huset, kört iväg återvinningen, krattat och burit iväg löv, bäddat rent i min säng, tvättat bilen, lagt i en maskin tvätt.

Imorgon ska jag:
Tvätta mer, bädda rent i barnens sängar, städa toaletterna.

Det är så himla härligt att det varje vecka blir helg, så man får vila från alla krav och måsten på arbetsplatsen.

Givetjävlavis

När man då har en sådan skitdag. När precis allt gått fel, allt och lite till. Då ska man INTE först sätta på en kastrull med ägg och sedan gå till datorn för att skriva ett självömkande inlägg medan den kokar upp.

För då glömmer man istället bort att den ens existerar, och så fastnar man framför datorn. I 20 minuter.

Men gröna ägg går att äta de också.

Jävla skitdag

Ni vet när man har en sån där dag när allt bara blir fel. Man vaknar på fel sida, och sedan fortsätter hela dagen så. Man är sur och otrevlig. Snäser åt barnen, ja skriker åt dem också vad det beträffar. Man vill bara vara ifred, men får inte det eftersom barnen kräver sitt, och så blir man bara allt argare och allt otrevligare. Och inget av det är de stackars oskyldiga barnens fel.

Sådana dagar.

Det är då man blir lite extra förbannad på att man numera är ensamstående. När ingen avlastning kommer in genom dörren framåt kvällen.

Inte för att det gjorde det så ofta annars heller, iofs, men chansen fanns iaf. Då.

Pendla åt rätt håll

Jag pendlar tre mil till mitt arbete. Under tiden lyssnar jag på radion. Med jämna mellanrum har de trafikinformation i den. Och det måste vara tröstlöst att sitta i bilen på väg in till Stockholm och höra hur radioprataren beskriver infarten till Hufvudstaden som "i princip en parkeringsplats", det måste det ju.

Tur att jag inte åker åt det hållet.