Hur kunde detta ske?

Medan jag for runt som bäst för att hinna till läkaren i tid imorse, ringde telefonen. Det var dagis. De undrade var jag hade gjort av barnen? Jag har alltså glömt att tala om för dem att barnen hade diverse läkartider och därför inte skulle komma dit idag. Man kan tycka att det inte är hela världen. Man kan tycka att det kan hända vem som helst. Men då har man inte tagit med i beräkningen att jag har ett kontrollbehov stort som polarisarna. (Här kan man dock notera att de håller på att smälta undan, så det kanske finns hopp även för mig?) Det finns inte på världskartan för mig att inte ha totalkoll på exakt var jag och barnen ska vara exakt när, och dessutom se till att andra inblandade också vet det.
Ett sådant kontrollbehov går illa ihop med stressrelaterad demens. Jag är alltså Monica Geller (från Vänner) med demens. Herregud.