Vi sitter vid middagsbordet. Lillasyster har ätit två små minimala tuggor. Sedan förkunnar hon att hon är så mätt så mätt så. Det ska inte vara mer mat där, inte. En stund senare kommer hon. Ber om en glass. Jag tittar allvarligt på henne. Säger: -Men om du är så mätt att du inte kunde äta någon mat, så kan du ju inte orka med någon glass heller.
Lillasyster tittar tillbaka. Lika allvarligt. -Så sägel inte min mage!
Lillasyster har ju helt klart en poäng i det hon säger. Glass smälter och slinker ner i vrår i magen som maten inte kan fylla upp. Så är det. Juh!
SvaraRadera:-D