Att det tar några dygn för kroppen att hänga med i dygnsomställningar är inget konstigt. Alltså är det fullt naturligt att det i kroppen känns som om klockan är halv tio när den i själva verket bara är halv nio så här ett par dagar efter att det blev vintertid. Med samma logik borde morgnarna vara ursköna just nu, med en kropp som tror att den har fått sova en hel timme extra när klockan ringer på morgonen.
Jag tvingas tyvärr konstatera att min kropp inte är logisk. Den är fullt på det klara med att kvart i sex på morgonen är just kvart i sex på morgonen. Däremot är den fullt och fast övertygad om att halv nio på kvällen måste vara halv tio, för så känns det.
Min kropp är alltså inte bara fet, otränad och värkande. Den är korkad också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar