När jag flyttade hit var jag så imponerad av kommunens framsynthet. Att kunna kompostera sitt köksavfall, oavsett om man bor i lägenhet eller hus, och utan att behöva sköta komposten själv! Fantastiskt! Man bara kastade allt komposterbart i en särskild grön plastpåse, så gjorde sopgubbarna resten. Jag var SÅ imponerad. Och jag komposterade.
För sisådär ett halvår sedan ändrades systemet. Numera ska komposterbart avfall istället kastas i en brun papperspåse, och därefter i en egen soptunna. Vad händer om man kastar fuktigt köksavfall i en papperspåse? Just det. Vad händer sedan när ett helt gäng sådana samlas i en soptunna som töms varannan vecka? Just det.
Äckligt inne, äckligt och illaluktande ute. Och ja, vi följer instruktionerna om hur man ska göra så inte påsen ska blötas igenom och äckla sig. Det gör den ändå.
Sist jag skulle kasta en brun papperspåse i därför avsedd soptunna, var hela tunnan inklusive locket fullt med vidriga larver som krälade runt. Det hade jag kanske kunnat leva med, så länge handtagen fick vara ifred. Vad jag däremot inte kan leva med är att vi för första gången på de fem år vi bott här har möss i köket. I sopskåpet, förstås.
Och med tanke på att egna kompostkärl godkända för kökskompost kostar dryga 2000 kronor, och inte går att leasas från kommunen, så är det färdigkomposterat i det här huset nu.
Och med tanke på mössen, så kommer jag aldrig mer att befatta mig med soputbärningen igen. Och det är ju synd. Verkligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar