onsdag 23 februari 2011

Lite droger kan aldrig vara fel

Lillasyster har i det närmaste dagligen klagat över huvudvärk i över en månad. Femåriga flickor ska inte ha huvudvärk. Så jag tog henne till ögonkliniken, som frikände. Jaja, tänkte jag, hon äter lite knackigt och vägrar somna på kvällarna, klart hon blir kinkig då. Hon är ju förkyld också. Sedan tänkte jag ett varv till. Hon har varit stentäppt i näsan i två månader. Minst. Utan hosta, feber eller snor. Men med kliande öron och ögon. Så beter sig inte en vanlig förkylning. I minst två månader, utan att någon reagerat. Jag är en sådan god god sjuksköterskemor. Skomakarens barn....

Så idag tog jag henne till doktorn. Som konstaterade det jag redan räknat ut: ungen är med största sannolikhet allergisk mot något. Och med två katter och en hund i huset, ridlektioner varje vecka och lata usla föräldrar som dammsuger på sin höjd en gång i veckan och ganska halvhjärtat, så kan det vara allt möjligt som stör den lilla näsan.
Hursomhelst ska hon inte utredas nu, utan hon ska få medicin i tre veckor och sedan pratar vi vidare, doktorn och jag. Vi träffas varje dag i fikarummet, så den utvärderingen blir inte svår att få till.

Under samtalet innan undersökningen konstaterade jag att hon inte sover som hon borde. Han undrade varför hon inte gör det, och jag förtydligade att hon sover mycket bra när hon väl somnat, men att det tar två timmar att natta henne eftersom hon vägrar släppa taget och somna om kvällarna. När han skrev ut Tavegyl blinkade han lite konspiratoriskt till mig och kommenterade att "det kommer göra att hon somnar lättare också, hehe". Vilket är alldeles sant (för den som inte vet är Tavegyl lite lätt lugnande också).

Och det är ju bara bra. Så länge det inte blir som i somras. När hon fick en slurk Tavegyl ett par kvällar när myggen ätit upp henne alldeles. Och när jag då talade om att det skulle bli lättare för henne att somna också med klimedicinen i kroppen. Och när hon efter ett par kvällar kom och bad om sin sovmedicin.

Vissa konversationer med barnen är man glad att socialen inte bevittnar.

1 kommentar:

  1. Besvärligt med allergi. Maken är pälsdjursallergiker, han känner av när vi har vänner hemma på besök som har husdjur. Min yngsta har också problem med pälsdjur, dock inte lika jobiigt för ibland går det bättre.
    Hoppas lilltjejen blir bättre.
    Kram

    SvaraRadera