måndag 25 januari 2010

Fyra år. Det tar på krafterna.

Man kan tydligen inte göra pannkakor om man först har i mjölet och sedan mjölken och sist äggen. Det går tydligen inte att vispa en fungerande pannkakssmet om man inte tar i äggen allra först. Tydligen är det så omöjligt att man måste ligga på golvet och skrika en stund om nu den puckade mamman råkar ha i äggen sist.
Man kan tydligen inte heller acceptera att mamman själv tänder ljuset när hon ska gå på toaletten. Och det hjälper heller inte om hon släcker det igen. Då måste man också tillbringa en stund skrikandes och sparkandes omkring sig på golvet.
Inte heller går det att gå med på att storebror får lika många frysta jordgubbar på sina pannkakor som man själv får. Då måste man vräka sig över matbordet och skrika en stund till.
Om sedan mamman är fräck nog att insistera på att man måste ha hjälp med att borsta tänderna, så måste man nog slå henne lite, och sedan ligga på golvet och skrika igen för att man inte fick det.

Sedan kan man heller inte somna själv hur som helst. Då måste man ligga i mammas och pappas säng. Med en vällingflaska. Och katten. Och gosekaninen som man fick i doppresent och som har varit ens trogna vän sedan dess. Och mamman. Och så måste man ligga på mammans arm. Och stryka henne över kinden. Och själv bli struken över kinden. Och pussas lite. Och titta varandra djupt i ögonen. Och tala om att man älskar varandra. Och sedan somna så nära intill man bara kan komma.
Plötsligt känns allt det andra så alldeles väldigt oväsentligt.

1 kommentar:

  1. Grattis till lilla dottern i efterskott! Visst är det härligt med viljestarka 4-åringar... Våran Alice har en röst som tränger igenom ALLT och hon använder den flitigt. Om vi inte lyssnar första gången så ökar hon bara volymen tills det är omöjligt att tänka en enda klar tanke.
    Vad duktig du är som hållerpå att gå ner i vikt. Jag mätte min fettprocent igår och den var 46,3% - äckligt. Jag startar viktminskningsprojekt idag! Heja oss!
    Kramar från Petra (vi hörs!)

    SvaraRadera