måndag 16 december 2013

På våran gata i stan

För ett och ett halvt år sedan flyttade vi till lägenhet. Med sorg i hjärtat, och av ekonomiskt nödtvång gjorde vi det, inte alls av någon fri vilja.

Vi bor i en trappuppgång med bara fyra lägenheter. Vi har alltså tre nära grannar. Nedanför oss bor S. Han är en äldre herre med inte helt välfungerande hörsel. Han är heller inte helt förtjust i sin hörapparat. Detta innebär att vi hör hans tv mer än vi hör vår egen sommartid när båda lägenheternas balkongdörrar står öppna, och att vi även vintertid ofta kan urskilja dialogen från de program han ser. Men S är också den rare herre som i höstas kom upp med en påse äpplen han fått av en kompis med äppelträd, så barnen kunde få obesprutade äpplen att äta.

Bredvid S bor I. En äldre, inte helt kry dam, vars rullator gör det besvärligt att ta sig ner i källaren eftersom den täcker halva trappnedgången dit. I är också den dam som när hon rensade förrådet och hittade ett mycket fint bouleset i metall med tillhörande etui, gav det till barnen, eftersom hon tyckte de skulle ha roligt.

Och bredvid oss en trappa upp bor B. B som fungerar som gårdskarl, men som gör så mycket mer. Som lagar mina fönster, fixar mina element, tar bort spindlar i min lägenhet, sätter upp lampor, fixar med strulande tv-boxar och allt annat jag kan behöva hjälp med när inte exmaken är i närheten. B som när han köpt för mycket mat och allt inte fick plats i frysen, kom över med en glasstårta till oss för att barnen kanske ville ha lite glass.
B, som idag helt apropå kom över och frågade om jag ville ha mat, eftersom han håller på att tömma ur frysen, för han ska resa till Thailand på två månader efter jul. Och sedan bar han över en rykande het ugnsform full av härlig lasagne.

Så har vi det i vår lägenhet. Och vi ångrar oss inte ett dugg.

1 kommentar:

  1. Underbara grannar :-)

    Skönt att läsa att ni har så bra grannar!

    Kramar

    SvaraRadera