Vi sitter i bilen, på väg hem från svärfars 70-årskalas. Det är skymning, och vi pratar om att det är den tiden viltet är ute och rör på sig. Jag förklarar att vilda djur kan man inte ta till veterinären som vi gjorde med hunden när hon var sjuk, utan om ett vilt djur blir skadat måste man avliva det för att det inte ska lida. Jag berättar om den gång mormor måste avliva ett rådjur själv, när hon hade kört på det och det skulle ta jättelång tid för jägaren att komma.
Storebror lyser upp: -Ja! Och sedan mådde det bättre!
Han hejdar sig ett ögonblick. Tänker efter. Lägger till: -Fast det levde ju inte längre. Men det mådde bättre!
Underbar logik! :-)
SvaraRadera