Min man tycker att jag är en surkärring. Och det får han tycka. Det visade sig nämligen, när jag tre gånger varit på vårt apoteksombud och frågat efter lillasysters specialmat, att han glömt lämna in recepten. De recept han så dyrt och heligt lovat att han lämnat in. För två veckor sedan. Då tvingade jag honom att åka iväg med dem nu. Genast. Fast det hällregnar, han just kom innanför dörren och posten ändå inte går iväg förrän på måndag.
Han tycker jag är en surkärring. Det är jag också. Och det är rätt åt honom.
Han fick väl vad han förtjänade...
SvaraRaderahihihi :)