Jag tycker mina barn är omåttligt begåvade. Såklart. Men även om jag tar ett steg tillbaka och försöker vara aningen objektiv, så vidhåller jag denna uppfattning. Storebror knäckte läskoden strax efter sin fjärde födelsedag. Han tycker det är jobbigt att läsa, och ger upp efter ett par meningar. Vill helst ha service och bli läst för. Men han kan.
Ikväll visade lillasyster samma takter. Jag läste ett papper med ett bokstavsregister i kanten. Plötsligt pekade hon på A:et.
-Det där är A!
Det visar sig att hon kan A-B-C-D. Jag upprepar: flickan är TRE år!
Vet inte om det är mina eminenta gener, eller om det beror på att båda barnen älskar Fem Myror lika mycket som jag själv gjorde som barn? Men hon kunde höger-vänster vid två och ett halvt. Och färger vid dryga två, tom orange och brunt och sånt svårt. På storebrors fyraårskontroll var hon med. I den kollen ingår att barnen frågas om färgerna. Hon satt i mitt knä och skrek rätt svar innan han fick en chans att svara. Då kontrade han med att bokstavera färgerna istället. Korrekt. Måste vara generna.....och måste vara MINA gener. Såklart!
Shit, vad jag blir imponerad!! Du måste vara rejält stolt...
SvaraRaderaJag tycker min dotter (4 år) är duktig som kan skriva en massa bokstäver, sitt namn, och räkna till 20,rita människor med massor av detaljer, använder ord som gräsligt, fantastiskt osv när hon pratar, osv. Men läsa... nä, det klarar hon inte!