Jag måste ha mer semester!

Nu. Äntligen. Efter fyra veckors semester, inne på den femte. Nu äntligen börjar jag göra det där jag borde ha gjort från början, men inte orkade. Nu börjar jag vända skutan. Storebror är inne i en urjobbig utvecklingsfas. Urjobbig för alla, och mest för honom själv. Utbrott, skrik, bråk, konflikter. Och nu, denna veckan, har jag äntligen börjat reda i det. Fundera på vilket slags förälder jag vill vara. Prata med maken om det. Beställa böcker i ämnet, börja läsa dem. Läser just nu "Fem gånger mer kärlek" och sitter och nickar mest hela tiden. Läser högt för maken. Svär på att så här, just så här ska jag bemöta barnen hädanefter.
Och jag har också börjat. Börjat låta dem hjälpa till i köket varannan dag. Börjat spela spel med dem varje dag. Börjat medvetet jaga allt positivt att förstärka och berömma, hur litet det än må vara. Börjat medvetet jobba på att inte låta mig provoceras till ett hetsigt svar, även när barnen är oerhört provocerande. Börjat undvika att mucka gräl med barnen, eller låta dem mucka gräl med mig.
Och det ger resultat. På bara några få dagar har konflikterna radikalt minskats, och de leker klart bättre själva.
Men det tar tid. Och kräver energi. Jag har inte TID att jobba just nu!