Jag pratar med min syster i telefon. Det har vi gjort en bra stund, när jag plötsligt hör hur hon börjar stöka med något i bakgrunden. Irriterat muttrar hon för sig själv: -Var tusan har jag lagt telefonen nu då?
Och jag säger det jag säger enbart för att det är ett sådant alldeles oemotståndligt tillfälle att göra mig lite rolig. Bara därför. För självklart utgår jag från att det är mobilen hon letar efter. Så jag säger, lite torrt: -Den sitter mot ditt öra.
Och i den bråkdels sekund som det blir dödstyst i luren begriper jag. Det här kommer hon få höra. Länge.
Å, så vi skrattade, Maken och jag.
SvaraRadera:-D
har aaaaldriig hänt mig
SvaraRaderaå va jag skratta...tills jag kom på att det kunde varit jag....jaaa det kunde det..då blev det inte lika kul längre! kram Bittan
SvaraRaderaOch det som gör det ännu roligare är att jag hann tänka "Varför i hela fridens namn svarar hon? Hon kan ju inte veta var den är HON är ju inte HÄR!!!" Innan jag tar in hennes röst och hör vad hon säger "den sitter..." Ja, just det det var ju så det var ;)
SvaraRadera