Idag var jag och handlade. När jag gick förbi klädavdelningen, fanns där en reasnurra. Sådant kan inte få passera oförmärkt. Även om det känns aningen kinky med sexiga djupröda spetsbehåar och silkiga trosor på samma snurra som flanellpyjamasar för barn. Eller, varför inte? Det ena kan ju blott alltför lätt leda till det andra....
Nåja. Där hängde en fin flanellpyjamas, i den där mysiga gubbmodellen, med raka ben och framknäppt jacka med slag. Jag älskar såna pyjamasar. Jag har själv såna pyjamasar. Som jag för ögonblicket inte kommer i. Hur som haver, pyjamasen ifråga var på tok för stor för lillasyster, men den var bedårande och billig, så jag köpte den för att lägga undan i fem år eller så, tills hon har storlek 134. Hon är fyra år, och har nyss vuxit i 98, då förstår ni femårsplanen...
Innan jag hann lägga undan den, kom storebror hem från kompisen han varit hemma hos. Han tolkade inköpet som varandes till honom, Inte helt ologiskt, med tanke på att han råkar ha just 128-134 i storlek.
Så nu ligger en storvuxen, synnerligen rödhårig gosse och sover djupt, iklädd en rosa flanellpyjamas. Med Hello Kitty-mönster.
Så PK. Så genuskorrekt. Och så totalt omedveten om detta faktum. Bara nöjd i sin nya, fina pyjamas.
Ljuvliga storebror. Tänk om de alltid fick behålla denna känsla av att om de tycker om något är det rätt oavsett om det var tänkt för det andra könet. Tyvärr prackas könsnormer på från olika håll i samhället. Var stolt över att du hittills lyckats skydda honom och uppfostrat en liten kille som är trygg i sig själv alltför många sexåringar är redan medvetna om vad man kan och inte kan ha på sig.
SvaraRaderaLB