Med ett krassligt barn i huset blir det inte mycket bevänt med nattsömnen. Alltså är det idag, efter två oroliga nätter, heller inte mycket bevänt med moderns tålamod. Idag är helt enkelt en dålig dag. En sådan där dag när man fräser och är irriterad mest hela tiden. Både när barnen faktiskt förtjänar det, och ganska ofta när de egentligen inte gör det.
Till sist tycker storebror att det går för långt. Nu får det liksom vara nog på tjurandet. Så han spänner ögonen i mig. Tar på sig sin barska min. Säger, utan att höja rösten, med eftertryck och bestämdhet: -Skrik inte åt dina barn!
Nehej. Bäst jag skärper mig då.
Haha jag älskar din blogg :) helt klockrent, den hamnade direkt under bokmärket :)
SvaraRadera