Så var första eldprovet avklarat. Barn nummer ett är vaccinerat. I första ledet står vi, riskbarn som de är, mina småttingar. Och ett led att stå i var det verkligen, herregud! Redan när vi kom dit tjugo minuter innan lokalen öppnade, var kön minst 25-30 meter lång. Innan dörren slogs upp sträckte den sig runt hela kvarteret. Men sedan flöt det smidigt på. Storebror var väl förberedd, hade fått bedövningsplåster som han tyckte hjälpte så bra mot TBE-sprutan i somras. Men ack nej. Idag hjälpte det inte. Idag gjorde det ont. Men han satt still ändå, min lille hjälte. Så fick han också både godis och present efteråt. Och löfte om detsamma efter spruta nummer två, så han har redan okejat att ta den också utan bråk, fast det gör ont.
Men alltså. Klart att tidningarna skriver om det. Klart de fotograferar köerna. Men vem FAN har gett dem lov att kretsa runt som hyenor INNE i vaccinationslokalen och sticka en kamera i nyllet på ett gråtande barn?? Har inte vården sekretess och respekt för individen längre? Idioter.
I övermorgon är det lillasysters tur. Hade de fått tid samma dag hade det ju varit praktiskt och smidigt för mig. Och så kan vi ju inte ha det.
Grabben är duktig! Ett tips från min Yngsta Son är att nypa sig i örsnibben när sprutan ska tas, så känns det mindre. Det har han gjort i nästan 5 år, när han har fått hyposensbehandling mot bi och geting. Det är två sprutor varje gång, i början varje vecka, efter tre månader glesas det ut, och till slut ca 6-8 veckor mellan sprutorna.
SvaraRaderaMå så gott!