Lillasyster kom och drog i mig när jag försökte få litet sovmorgon klockan halv åtta imorse. Hon verkade på fullt allvar tro att det var ett alternativ att äta glass till frukost. Hade jag trott att det funkat, hade jag bytt glass mot sovmorgon. Lätt. Som läget nu var, blev svaret det mer rimliga nej. Gråt, skrik och tandagnisslan. Men ingen glass.
Någon timme senare skulle vi över till systern/grannen för att äta gemensam frukost. Jag gick till frysen för att ta fram en skiva av lillasysters allergibröd. Hon följde med. Ställde sig framför den vidöppna frysen. Drog in djupt. Utbrast belåtet: -Häl luktal det glass, minsann!
Vår son som snart är tre brukar hänga sig på dörren till frysen och desperat skrika:
SvaraRadera" GATT"
vilken tid som helst på dan om vi går in i köket...
Han pratar inte precis rent, men just det är inte så svårt att förstå!