Svar på tal

Jag arbetar på bvc. Vilket inom parantes sagt är världens bästa jobb. Eftersom målgruppen är barn, har vi givetvis väntrummet fullt av leksaker. Tanken är att besökarna själva ska städa efter sig. Minst åtta av tio föräldrar struntar fullständigt i det. Skulle man räkna ut hur mycket tid vi tar från verksamheten åt att istället plocka leksaker från golvet, skulle man bli mörkrädd.
Hursomhelst, vi har förstås satt upp en skylt med en from förhoppning och en hövlig bön om att föräldrarna ska städa efter sina barn.

Förra veckan satt kollegan på sitt rum, närmast väntrummet, med dörren öppen. Hon hörde hur pappan i väntrummet bad sin sexårige son att städa, med hänvisning till vår skylt. Sonen, som kan läsa, svarade rappt: -Det står att man ska städa efter sina barn. Så då är det du som ska städa, pappa!

Man ska aldrig, aldrig underskatta ett barn. Och vi ska nog formulera om vår skylt.