Jag har varit störtförkyld i tre hela veckor nu. Första veckan jobbade jag ändå. Andra veckan stannade jag hemma i tre dagar medan jag väntade på att penicillinet mot bihåleinflammationen skulle kicka in. Tredje -denna- veckan var kuren slut, och bihålorna täppte givetjävlavis omedelbart till igen. Hemarbetet har inte varit prio ett om man säger så. (Inte för att det är det annars heller, men nu har det halkat ner ännu mer på listan. Typ till plats sjutusenfemtiotre).
Nu råkar det vara så att vi ska ha Halloweenfest på lördag. Detta startades upp för två år sedan när mina barn ville börja gå Trick or Treat (jävla amerikanskt skit att importera hit!!). Det får de inte. De får inte gå påskkärring heller. Jag föredrar att själv hålla mina barn med det godis de ska ha. Att de ska ut på byn och tigga är mig helt och totalt främmande och motbjudande. Men om de ska förbjudas något som iaf en del av kompisarna får, så måste de få något annat istället. Vi är inte Jehovas. Därför har vi alltid påsk- och halloweenpresenter, som man får efter antingen en skattjakt eller en tipspromenad. Samt att vi har middagsgäster. Mycket trevligt. Mycket jobb också, även om det minimeras genom att alla bjudna också har med sig något till bordet. Sist stod vi själva egentligen bara för grönsaker och dryck. Samt städning, dukning och disk.
Och det är väl liksom där haken är. Med tre veckor som en ännu sämre husmor än vanligt, ser huset alldeles för jävligt ut. Såpass att till och med storebror noterat det.
Storebror: -Men mamma, på lördag, då har du väl åtminstone tagit bort tvätten ur soffan? Och städat lite?
Jag: -Älsklingen, om du tittar dig omkring så finns minst tio grejor var som du och lillasyster har drällt i vardagsrummet. Och ni vet att ni inte får lämna era grejor utanför era rum. Så skyll inte på mig att det är stökigt.
Han, strängt: -Okej mamma, vi ska städa undan våra saker. Men då får du faktiskt städa det som du ska ta hand om också!
Hur var det, är det verkligen alldeles HELT förbjudet att smiska upp sina barn?
Hej på dig! Jag läser fortfarande din blogg regelbundet, även om jag är dålig på att kommentera. Men nu är jag bara tvungen, för det var så skönt att se att det finns en till mamma som delar min uppfatning om barn som tigger godis. Jag gillar inte alls Halloween och hatar alla ungar som ringer på dörren och tigger. Och det är uteslutet att mina barn skulle få göra det! Men jag vet ju sen tidigare att vi har samma uppfattning om en hel del saker!
SvaraRaderaKram och lycka till med städningen!
Hej Putte! Vad roligt att höra av dig igen! Hoppas allt är bra med dig och de dina. Dina små måste ha vuxit på sig bra vid det här laget.Inte så små längre....Är du färdigpluggad? Jobb? Maila och berätta!!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaHoppas att ni får en trevlig fest!!
På vår gata sätter man upp en lapp på en pumpa om man vill att barnen ska ringa på och säga bus eller godis. Jag tycker att det är riktigt trevlig och mina barn älskar att klä ut sig och att gå runt i mörkret med ficklampor - och de får bara ringa på de "godkända dörrarna". Små påskkärringar till påsk tycker jag är gulligt! Trist att du uppfattar det som tiggeri...det är ju kul med små monster och påskkärringar! Tur att vi bor lång ifrån så att mina barn inte råkar ringa på eran dörr!
Kram Petra
Petra: fast om man har möjlighet att säga ja eller nej är det ju en helt annan sak! Och att det kan komma barn jag känner har jag absolut inget emot - jag skulle kunna tänka mig en variant där man i förväg bestämmer vart man ska gå och har kommit överens med kompisar om det. Det är grejen med barn jag inte ens känner som kommer och tigger jag inte gillar. Och att inte veta om det kommer en eller 25 ungar...
SvaraRaderaJo, det är klart att det är roligast om det är barn man känner (och gulligast om de inte är över 16 år och är i målbrottet då blir man ju rädd...). Jag menar bara att det finns varianter på det hela och så känner jag mig lite orolig för att andra känner som du att mina barn är runt och tigger...
SvaraRaderaHoppas nu att ni får en trevlig fest ikväll! Vi åker till London imorgon (om jag inte klantar till det och blir sjuk igen...)Vi hörs! Kram
Petra: jag tror inte alls att någon tycker så om dina barn - har man markerat sitt hus att det är okej att knacka på så har man ju gjort ett aktivt val! Och påskkärring känns på nåt sätt mer okej än Halloween också. Att mina inte får gå det heller beror bara delvis på tiggerifaktorn. Minst lika mycket beror det på att storebror blir extremt sockerstissig om han får för mycket godis, och på att lillasyster har sina allergier så att jag måste kunna kontrollera det hon får att äta. Samt att jag känner mig obekväm att följa dem runt till grannar jag inte ens känner....
SvaraRaderaLondon! Gud vad jag blir avundsjuk!! VILL OCKSÅ!! Jag älskar London! Men jag är inte bitter....jag får gå tipspromenad i höstregnet här hemma....