När en mamma vaknar på söndagsmorgonen ett helt år äldre än hon var när hon lade sig på lördagskvällen, då skulle man kunna tycka att hennes barn skulle visa respekt för hennes mentala skörhet den dagen. Man skulle kunna tro att de skulle lägga sig tidigt och somna snällt, så att hon får hämta sig från traumat i lugn och ro innan godnattdags den kvällen.
Men då skulle man tro alldeles fel. Istället piggade de upp tillvaron med bråk och vägran att somna in i det sista. Å andra sidan engagerade de sig i att ge mig frukost på sängen med levande ljus, sång och present, fixat av en uppkommenderad stackars far. Klockan halv åtta på morgonen.
De är i alla fall glasklart och beundransvärt konsekventa i sin ambition att mamman ska ha så litet lugn och ro det bara är möjligt.
Ber att få gratulera (eller beklaga)! //Gina
SvaraRaderaGrattis i efterskott från en hemsk väninna som glömde att ringa, förlåt....
SvaraRaderaHar inga bra ursäkter...
Kram från Petra